Rökförbud
Syftet med rökförbuden och rökbegränsningarna i tobakslagen är att skydda befolkningen mot hälsorisker orsakade av tobaksrök i omgivningen.
Med tobaksrökning avses användningen av tobaksprodukter avsedda för rökning eller annan upphettning. Rökförbuden och rökbegränsningarna i tobakslagen tillämpas också på användningen av örtprodukter och elektroniska cigaretter för rökning.
Allmänna rökförbud
Rökning är förbjuden inomhus i byggnader, fordon eller andra motsvarande platser som står till allmänhetens eller arbetstagarnas förfogande eller står till kundernas förfogande för tillhandahållande av tjänster som produceras i näringsverksamhet eller för tillhandahållande av offentliga tjänster. Dessutom gäller förbudet skärmtak och läktare vid allmänna tillställningar som ordnas utomhus samt andra utrymmen som direkt är avsedda för observation av tillställningen och där deltagarna vistas på sin plats.
Rökning är också förbjuden i utomhusutrymmen vid daghem, läroanstalter som ger förskoleundervisning eller grundläggande utbildning, yrkesutbildning eller gymnasieundervisning samt på lekplatser för vilka ett säkerhetsdokument enligt konsumentsäkerhetslagen ska upprättas. Dessutom är det förbjudet att använda rökfria tobaksprodukter (t.ex. snus) på ovan nämnda områden.
Enligt barnskyddslagen eller mentalvårdslagen är rökning vidare förbjuden på utomhusområden som är avsedda för personer under 18 år samt på allmänna badstränder från början av maj till slutet av september. Man får inte heller röka inne i ett fordon som är i privat bruk då en person under 15 år vistas i fordonet. Förbudet gäller inte bostadsutrymmen i fordon.
Valvira har utarbetat en separat anvisning som närmare behandlar rökförbud vid offentliga tillställningar, på lekplatser och på badstränder. Anvisningen finns i slutet av denna sida.
Rökning kan tillåtas inomhus i ett separat rökrum som godkänts för rökning med stöd av markanvändnings- och bygglagen. Då ska det dock ses till att tobaksrök inte kan sprida sig till områden där tobaksrökning är förbjuden.
Rökrummet får inte placeras i anslutning till en lokal som främst används av personer som är under 18 år.
I ett rökrum får arbete inte utföras, med undantag för nödvändigt arbete som utförs av brand- och räddningsväsendet eller av ordnings- och säkerhetsskäl. Städning av rökrummet får ske först efter det att rummet vädrats noggrant.
Om det i en förplägnadsrörelse inrättas ett rökrum, ska rökrummet vara av skälig storlek i förhållande till affärslokalens storlek och antalet kundplatser. I rökrummet får det inte serveras eller intas mat eller dryck. Eftersom lokalen endast är avsedd för rökning får det inte ordnas någon kringverksamhet utöver lokalens användningsändamål, till exempel spel eller tv-tittande.
Näringsidkaren ska göra upp en plan för egenkontroll där det framgår hur man säkerställer att rökrummet fungerar och hur förhållandena och ordningen i rökrummet kan övervakas utanför rökrummet.
Innehavaren av inomhuslokalen eller utomhusområdet och arrangören av en offentlig tillställning ska sätta upp skyltar som visar rökförbudet och utrymmet som är avsett för rökning. Innehållet i anslagen ska vara entydigt och anslagen ska både till storlek och placering vara sådana att de är lätta att upptäcka av personer som kommer till lokalerna och vistas i dem.
Rökning är tillåten i tre fall trots begränsningarna:
- i kundens , arbetstagarens eller en näringsidkares eller annan yrkesutövares hem eller i ett fordon i eget bruk samt i andra lokaler inomhus som uteslutande används av medlemmar av samma familj och andra som bor i samma hushåll. Det ovan nämnda gäller dock inte familjedagvårdens inomhuslokaler under familjedagvården,
- i högst ett av tio inkvarteringsrum som erbjuds hotell- eller andra inkvarteringsrörelsers kunder eller, oberoende av antalet rum, i högst tre inkvarteringsrum,
- i en förplägnadsrörelses lokaler ombord på ett fartyg som används i internationell sjöfart och där det för förtäring av mat och dryck som står till buds har reserverats mindre än 50 kvadratmeter eller i ett större utrymme i högst 50 procent av lokalen.
Trots undantagen ska en innehavare av ett inomhusutrymme som tillåter rökning i ett ovan avsett utrymme inomhus eller i ett utrymme utomhus som denne förfogar över se till att de som arbetar inomhus inte behöver exponeras för tobaksrök samt att tobaksrök inte kan sprida sig till områden där rökning är förbjuden.
Rökning i bostadssammanslutningar
I bostadssammanslutningens gemensamma och allmänna inomhusutrymmen får man inte röka. Dessutom får en bostadssammanslutning förbjuda rökning i gemensamma utomhusutrymmen som ägs och innehas av bostadssammanslutningen. Bostadssammanslutningens rätt att förbjuda rökning omfattar inte utomhusområden som innehas av delägarna eller andra utomhusområden som inte är i sammanslutningens besittning.
Kommunen meddelar rökförbud på ansökan av bostadssammanslutningar
En bostadssammanslutning kan hos kommunen ansöka om rökförbud för balkonger som hör till lägenheterna i bostadssammanslutningens byggnad, utomhusutrymmen som används av lägenheterna och inomhusutrymmen i lägenheterna. Innehavarna av de lokaler som avses i ansökan ska höras innan ansökan görs.
Bostadssammanslutningar (byggnadens ägare) har rätt att hos kommunen ansöka om rökförbud även i utrymmen som är i invånarnas besittning. Kommunen ska meddela rökförbud i de utrymmen som avses i ansökan, om tobaksrök kan spridas från lokalerna på annat sätt än i undantagsfall till en annan balkong, till ett vistelseområde utomhus i en annan lägenhet eller inomhus i en annan lägenhet.
Kommunen ska på ansökan av bostadssammanslutningen återkalla ett rökförbud som den meddelat, om det på grund av förändrade förhållanden inte längre finns grunder för förbudet. Förbudet kan också återkallas på ansökan av lokalens innehavare, om bostadssammanslutningen inte trots väsentligt förändrade förhållanden ansöker om att förbudet ska återkallas.
Närmare information och olika anvisningar om rökförbud i bostadssammanslutningar finns i slutet av denna sida och från Finlands Fastighetsförbund rf: https://www.fastighetsforbundet.fi/
En enskild invånare har inte rätt att göra ansökningar om rökförbud i lokaler som ägs av bostadssammanslutningen och som innehas av andra boende. Invånaren har dock rätt och möjlighet att väcka initiativ, efter vars behandling beslut om att göra en sådan ansökan kan fattas. Bostadsaktiebolag fattar beslut om ansökan om myndighetsförbud genom majoritetsbeslut av bolagsstämman. Ansökan om förbud förutsätter att innehavarna av de lägenheter som förbudet gäller hörs.
Det effektivaste sättet att lösa problem som orsakas av rökning är att diskutera saken mellan parterna. Om en lösning inte kan nås genom medling och bostadssammanslutningen inte ämnar ansöka om rökförbud trots att det finns förutsättningar för att meddela förbud, står ett förfarande enligt hälsoskyddslagen till förfogande för de boende som lider av tobaksrök. Då kan bostadssammanslutningen bli tvungen att reparera husets konstruktioner eller så kan rökförbud eventuellt meddelas genom ett myndighetsbeslut efter grundligare undersökningar.