Användning av yrkesbeteckningar 

Valvira beviljar på ansökan rätt att utöva yrken inom social- och hälsovården för yrkesutbildade personer som utbildats både i Finland och utomlands.  En person antecknas i centralregistret över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården när hen har beviljats yrkesrätt inom social- eller hälsovården i Finland.

En yrkesutbildad person inom social- och hälsovården är en person som med stöd av lagarna om yrkesutbildade personer inom socialvården eller hälso- och sjukvården har erhållit rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person) eller tillstånd att utöva yrke (yrkesutbildad person som beviljats tillstånd) samt en person som med stöd av lagen har rätt att använda en i förordning avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom social- och hälsovården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning). Endast en person som har genomgått en utbildning till ett yrke som legitimerad yrkesutbildad person får arbeta som legitimerad yrkesutbildad person, medan en annan person vars kompetens arbetsgivaren har bedömt som tillräcklig får arbeta som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. 

Användning av yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården på yrkeskort för social- och hälsovården

Yrkeskortet för social- och hälsovården är ett certifikatkort som är försett med yrkescertifikat och utfärdat av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Yrkescertifikatet för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och yrkeskortet för social- och hälsovården grundar sig på de centralregister för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som Valvira upprätthåller, det vill säga Suosikki- och Terhikki-registren.  Ett yrkeskort kan beviljas om personen är införd i centralregistret över yrkesutbildade personer. Du får mer information om korten och hjälp med problemsituationer av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 

Det finns tre olika nivåer av yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården:

1. Examensbeteckning som har utfärdats av en läroanstalt (exempelvis medicine licentiat, bioanalytiker eller grundexamen i social- och hälsovård, närvårdare). Du kan på så sätt ange att du har avlagt närvårdarexamen.
2. Legitimerad eller skyddad yrkesbeteckning för yrkesutbildade person inom social- och hälsovården med stöd av lagen respektive förordningen om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården (exempelvis läkare, laboratorieskötare eller närvårdare). Denna beteckning används på yrkeskortet för social- och hälsovården.
3. Tjänstebenämning, uppgiftsbenämning eller befattningsbenämning som fastställs av arbetsgivaren (exempelvis sjukhusläkare, avdelningsskötare, tandskötare eller närvårdare). Det kan till exempel stå närvårdare i anställningsavtalet även om du inte är närvårdare med skyddad yrkesbeteckning.

Användning av gamla beteckningar

Beteckningarna för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården har fastställts i lagen respektive förordningen om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. Du kan få en sådan beteckning efter att ha genomgått en viss utbildning. Beteckningen är bunden till den examen eller utbildning som avlagts vid tidpunkten för utfärdandet av beteckningen och kan inte ändras, även om utbildningen senare har ändrats och personer som genomgått den nya utbildningen har en annan yrkesbeteckning (till exempel tidigare hjälpskötare och primärskötare respektive den nuvarande närvårdarutbildningen).

Användningen av beteckningar för studerande

Studerande som tillfälligt utövar yrket för en legitimerad yrkesutbildad person ska inte använda beteckningen för en legitimerad yrkesutbildad person, utan patienterna ska alltid känna till att de vårdas av en studerande och inte av en legitimerad yrkesutbildad person.