Distanstjänster inom social- och hälsovården

Med distanstjänster avses digitala tjänster i realtid som bygger på interaktion mellan människor och där minst en part befinner sig på en annan plats än de andra. Distanstjänster inom socialvården kan till exempel gälla upprätthållande av klientens funktionsförmåga, stödjande av boende i hemmet eller uppföljning och omvärdering av klientplaner på distans i växelverkan med klienten. Inom hälso- och sjukvården kan den del av patientens vård som lämpar sig för distanstjänster grunda sig på uppgifter och dokument som förmedlats till exempel via en videoförbindelse på nätet eller med en smarttelefon.

Förutsättningar för tillhandahållande av distanstjänster

Det finns inga täckande bestämmelser om distanstjänster i lagstiftningen. Samma principer gäller för distanstjänster inom social- och hälsovården som tillhandahålls i Finland, oberoende av om tjänsterna produceras inom den offentliga eller privata sektorn. En yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården som tillhandahåller distanstjänster svarar alltid för den tjänst hen tillhandahåller och för att tjänsten är ändamålsenlig.

Den som tillhandahåller distanstjänster ska ha adekvata lokaler, system (inkl. kommunikationsförbindelser) och en sådan personal med lämplig utbildning som verksamheten förutsätter. Distanstjänsten ska vara lagenlig och förenlig med god vård- och servicepraxis. Den ska även beakta klient- och patientsäkerheten. De system som används för tillhandahållande av distanstjänster samt de metoder som används för att identifiera klienter eller patienter ska uppfylla bestämmelserna om sekretess, dataskydd och datasäkerhet. Den som tillhandahåller tjänsterna ansvarar för dataskyddet och datasäkerheten i de förbindelser som används och vid behandlingen av de personuppgifter som uppstår i distastjänsterna.

När tjänsteproducenten har fått beslutet om registrering av tjänsten får den rätt att tillhandahålla tjänsten i fråga även som distanstjänst. Läs mera om registrering av tjänsteproducenter och tjänsteenheter inom social- och hälsovården.

När distanstjänster tillhandahålls är det viktigt att beakta följande:

• Ett informerat samtycke av klienten eller patienten krävs för distanstjänsten och det ska vara möjligt att återkalla detta samtycke även under tjänsten. Klienten eller patienten ska vid behov beredas möjlighet till ett individuellt mottagningsbesök eller hänvisas till mottagning på någon annan vårdplats.
• En yrkesutbildad person ska göra en noggrann bedömning av huruvida tjänsten kan genomföras på distans. Tjänsten kan inte ordnas som distanstjänst om bedömning av vård- eller omsorgsbehovet förutsätter till exempel fysisk undersökning av patienten eller om syftet är att bedöma begränsning av patientens självbestämmanderätt.
• En yrkesutbildad person ska vid varje besök individuellt bedöma om klienten eller patienten kan vårdas på distans. 
• Klienten eller patienten ska kunna identifieras på ett tillförlitligt sätt, till exempel genom stark autentisering. Identifieringsmetoden ska kunna verifieras i efterhand. Användning av enbart personbeteckning eller personbeteckning och klientens/patientens namn för identifiering uppfyller inte kravet på tillförlitlig metod.
• Tillbörliga journal-/klientanteckningar ska uppgöras om distanstjänsterna, och klient- eller patientregistret ska upprätthållas enligt gällande författningar och bestämmelser.
• Den som tillhandahåller distanstjänster ska uppfylla bestämmelserna i lagstiftningen om ifrågavarande verksamhet samt även de krav som ställs i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården.