Tillgång till vård
Hälso- och sjukvårdslagen innehåller bestämmelser om tillgången till brådskande och icke-brådskande sjukvård som faller inom välfärdsområdenas, Helsingfors stads och HUS-sammanslutningens organiseringsansvar.
Hälso- och sjukvårdslagen fastställer de längsta tillåtna väntetiderna för tillgång till vård, det vill säga den så kallade vårdgarantin inom primärvården, den specialiserade sjukvården och för mentalvårdstjänster på specialsjukvårdsnivå för under 23-åringar.
De längsta tillåtna väntetiderna för tillgång till vård inom primärvården enligt hälso- och sjukvårdslagen tillämpas också på tjänster inom studerandehälsovården som produceras av Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) för högskolestuderande.
Brådskande vård
Välfärdsområdet, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen har ansvar för att ordna brådskande vård för patienter. Om en patients sjukdom eller skada förutsätter omedelbar bedömning och vård, ska hen få tillgång till brådskande vård oberoende av var hen är bosatt. Med brådskande vård avses den omedelbara bedömning och vård som förutsätts vid plötsligt insjuknande, skada, försvåring av långtidssjukdom eller nedsättning av funktionsförmågan, och som inte kan uppskjutas utan att sjukdomen förvärras eller skadan kompliceras. Med brådskande vård avses även omedelbart behov av missbrukarvård på grund av användning av rusmedel.
Icke-brådskande vård
Välfärdsområdet, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen har ansvar för att ordna icke-brådskande vård för patienter. Om välfärdsområdet, Helsingfors stad eller HUS-sammanslutningen inte själv kan erbjuda undersökningar, vård eller rehabilitering inom den längsta tillåtna väntetiden för tillgång till icke-brådskande vård ska de ordna dessa tjänster genom samarbete med ett annat värdvärdsområde eller genom att skaffa dem från privata tjänsteproducenter på grundval av avtal. I ordnandet av tjänsterna kan användas servicesedlar eller tjänsterna kan även skaffas från privata tjänsteproducenter. Inga tilläggskostnader får orsakas patienten på grund av detta.
Vård kan även sökas utomlands. Du hittar mer information om att söka vård utomlands på folkpensionsanstaltens (FPA) webbplats.
Välfärdsområdet, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen ska i ett allmänt datanät (internet) månatligen publicera nyckeltal för föregående månad om hur maximitiderna för tillgång till icke-brådskande vård inom primärvården har förverkligats. Dessutom ska de med fyra månaders mellanrum publicera uppgifter om hur maximitiderna för tillgång till icke-brådskande specialiserad sjukvård inom primärvården och tillgång till icke-brådskande specialiserad sjukvård har förverkligats under föregående månad. Nyckeltalen ska publiceras separat för varje sjukhus, hälsovårdscentral och annan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården. Om det finns en hälsovårdscentral, en tandvårdsklinik eller någon annan motsvarande separat enhet som lyder under en verksamhetsenhet, ska nyckeltalen publiceras separat för varje sådan enhet, om det är möjligt.
Välfärdsområdet och Helsingfors stad ska ordna sin verksamhet så att patienten vardagar under samma dag kan få kontakt med hälsovårdscentralen eller någon annan verksamhetsenhet inom primärvården. Under samma dag ska patienten även få en individuell bedömning av behovet av undersökningar eller vård och hur brådskande behovet är samt om vilken yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som kan göra de undersökningar eller ge den vård patienten behöver. Även återuppringning samma dag är möjligt.
I samband med en individuell bedömning ska det bedömas om välfärdsområdet eller Helsingfors stad kan producera undersökningar, vård och rehabilitering inom de fastställda maximitiderna.
Den första vårdhändelsen för icke-brådskande vård inom primärvården som konstaterats vara medicinskt nödvändig ska ordnas inom 14 dygn efter bedömningen, om vården hör till allmänmedicin och om orsaken till att patienten söker vård är
- insjuknande
- skada
- försvåring av långtidssjukdom
- nya symtom
- nedsättning av funktionsförmågan.
Vårdgivaren ska vara en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.
Om en patient på basis av en individuell bedömning har hänvisats till en mottagning hos en annan legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården än en läkare, och om den yrkesutbildade personen konstaterar att patienten behöver en undersökning eller behandling som utförs av en läkare för att behandla sitt hälsoproblem, ska tillgången till läkarens mottagning ordnas under de sju dygn som följer efter mottagandet av den yrkesutbildade personen.
De ovan nämnda maximitiderna på 14 och 7 dygn gäller inte vårdhändelser enligt vård- eller rehabiliteringsplanen, besök hos specialistläkare inom andra medicinska specialiteter än allmän medicin eller vårdhändelser som utförs enbart för att få ett intyg eller utlåtande som avses i hälso- och sjukvårdslagen eller som annars utarbetas inom hälso- och sjukvården.
Om maximitiderna på 14 eller 7 dygn inte kan tillämpas, ska den första vård- eller rehabiliteringshändelsen för icke-brådskande vård, rehabilitering samt hälso- och välfärdsfrämjande tjänster ordnas inom skälig tid, dock inom tre månader från den individuella bedömningen. I ordnandet av vård- eller rehabiliteringshändelsen ska beaktas patientens hälsotillstånd, arbets-, studie- och funktionsförmåga, behovet av tjänster och den förutsebara utvecklingen av sjukdomen eller skadan. Vården kan också ordnas i enlighet med en vård- eller rehabiliteringsplan som gjorts upp för patienten.
De ovan nämnda maximitiderna ska iakttas också om det vid vård av en patient eller vid tillhandahållande av en tjänst som främjar hens hälsa eller välbefinnande konstateras att hen behöver en undersökning av sitt andra hälsoproblem på primärvårdsnivå. Det kan också vara fråga om vård, rehabilitering eller tjänst som främjar hälsa och välbefinnande på primärvårdsnivå. Detsamma gäller situationer där en person ges hälso- och sjukvård i samband med socialvårdens tjänster eller då hen annars ges servicen.
Välfärdsområdet och Helsingfors stad ska ordna sin verksamhet så att patienten vardagar under samma dag kan få kontakt med hälsovårdscentralen eller någon annan verksamhetsenhet inom primärvården. Under samma dag ska patienten även få en individuell bedömning av behovet av undersökningar eller vård och hur brådskande behovet är samt om vilken yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som kan göra de undersökningar eller ge den vård patienten behöver. Även återuppringning samma dag är möjligt.
I samband med en individuell bedömning ska det bedömas om välfärdsområdet eller Helsingfors stad kan producera undersökningar, vård och rehabilitering inom de fastställda maximitiderna.
Den undersökning som konstaterats vara nödvändig eller den första undersöknings- eller behandlingshändelsen för den vård som konstaterats vara nödvändig ska ordnas inom skälig tid, dock inom fyra månader från det att bedömningen har gjorts. I detta ska beaktas patientens hälsotillstånd och den förutsebara utvecklingen av sjukdomen.
Det som sägs i föregående stycke inte tillämpas på patienter som har ett individuellt undersöknings- och behandlingsintervall. Undersökningen eller vården ska ordnas i enlighet med undersöknings- eller vårdintervall som angetts i en vårdplan, om det inte vid en individuell bedömning framkommer omständigheter på basis av vilka det bör eller kan avvikas från de individuella undersöknings- eller vårdintervallen.
Om en patient på grundval av en individuell bedömning har hänvisats till någon annan yrkesutbildad person inom mun- och tandvård än en tandläkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar behov av undersökning som utförs eller vård som ges av en tandläkare, ska det ordnas tillgång till en tandläkare inom fyra veckor från det att behovet av tjänsten konstaterades eller inom fyra månader från den individuella bedömningen.
Om en tandläkare konstaterar behov av en undersökning som utförs eller vård som ges av en specialisttandläkare som är verksam inom primärvården, ska tillgång till en specialisttandläkare ordnas inom skälig tid, dock inom tre månader från det att tandläkaren konstaterade behovet av tjänsten.
Vårdperioden ska slutföras inom skälig tid utan onödigt dröjsmål mellan vårdbesöken. I vårdplanen ska anges en odontologisk motivering till att vården periodiseras.
Om en till rådgivningsbyråtjänsterna eller skol- och studerandehälsovården hörande periodisk kontroll av munhälsan utförs av någon annan yrkesutbildad person inom mun- och tandvård än en tandläkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar behov av undersökning som utförs eller vård som ges av en tandläkare, ska patienten ordnas tillgång till en tandläkare inom fyra veckor från det att behovet av tjänsten konstaterades.
Vid specialiserad sjukvård ska bedömningen av vårdbehovet inledas inom tre veckor från det att remissen har inkommit till verksamhetsenheten.
I samband med bedömningen av vårdbehovet ska det bedömas om välfärdsområdet eller Helsingfors stad kan producera undersökningar, vård och rehabilitering inom de fastställda maximitiderna.
Vård som har konstaterats medicinskt nödvändig eller odontologiskt nödvändig ska ordnas inom en skälig tid, dock senast inom tre månader från det att vårdbehovet har bedömts. I detta ska beaktas patientens hälsotillstånd och den förutsebara utvecklingen av sjukdomen. Den längsta väntetiden får överskridas med högst tre månader, om vården av medicinska, odontologiska, terapeutiska eller andra motsvarande motiverade skäl kan skjutas upp utan att patientens hälsotillstånd äventyras.
Vårdbehovet bedöms och vården ordnas i enlighet med enhetliga medicinska och odontologiska grunder.
Intagande för specialiserad sjukvård förutsätter alltid en remiss som grundar sig på en läkares eller tandläkares undersökning.
Bedömningen av vårdbehovet ska inledas inom tre veckor från det att remissen har inkommit till ett sjukhus eller en annan verksamhetsenhet som erbjuder specialiserad sjukvård.
Om bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialistläkare eller särskilda avbildnings- eller laboratorieundersökningar, ska dessa genomföras inom tre månader från det att remissen har inkommit till ett sjukhus eller en annan verksamhetsenhet som erbjuder specialiserad sjukvård.
I samband med bedömningen av vårdbehovet ska det bedömas om välfärdsområdet eller Helsingfors stad kan producera undersökningar, vård och rehabilitering inom de fastställda maximitiderna.
Vård och rådgivning som har konstaterats medicinskt, odontologiskt eller hälsovetenskapligt nödvändig ska inledas inom en skälig tid, dock senast inom tre månader från det att vårdbehovet har konstaterats på ett sjukhus eller i en annan verksamhetsenhet som erbjuder specialiserad sjukvård. När behandling inleds ska hänsyn alltid tas till hur brådskande behandlingen är.
Vårdbehovet bedöms och vården ordnas i enlighet med enhetliga medicinska grunder.
Intagande för vård förutsätter alltid en remiss som grundar sig på en läkares undersökning.
Bedömningen av vårdbehovet ska inledas inom tre veckor från det att remissen har inkommit till ett sjukhus eller en annan verksamhetsenhet som erbjuder specialiserad sjukvård eller till en verksamhetsenhet för den specialiserade sjukvården som genomförs i samband med primärvården.
Om bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialistläkare eller särskilda avbildnings- eller laboratorieundersökningar, ska dessa genomföras inom sex veckor från det att remissen har inkommit till ett sjukhus eller en annan verksamhetsenhet som erbjuder specialiserad sjukvård.
I samband med bedömningen av vårdbehovet ska det bedömas om välfärdsområdet eller Helsingfors stad kan producera undersökningar, vård och rehabilitering inom de fastställda maximitiderna.
Vård som har konstaterats nödvändig ska ordnas inom tre månader från det att vårdbehovet har konstaterats, ifall inte medicinska eller terapeutiska skäl förutsätter något annat.
Egenkontroll
Välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen har det primära tillsyns- och verksamhetsansvaret för att de maximala tidsfristerna för tillgång till icke-brådskande vård inom primärvården och den specialiserade sjukvården iakttas. Även Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) ska ombesörja egenkontrollen över sin verksamhet.
Välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen ska styra och övervaka den serviceproduktion som hör till dess organisationsansvar och genom egenkontroll säkerställa att de maximala tidsfristerna för tillgång till vård inte överskrids. Om de överskrids ska välfärdsområdet utan dröjsmål utreda orsakerna till detta, vidta egenkontrollåtgärder, och korrigera situationen i enlighet med lagen. Egenkontrollen ska vara kontinuerlig och basera sig på aktuella uppgifter. Tillsynsmyndigheterna, det vill säga Valvira och regionförvaltningsverken, har den 22.2.2023 publicerat en anvisning om detta som du hittar i slutet av denna sida.
Myndighetstillsyn
Tillsynsmyndigheterna övervakar tillräckligheten för välfärdsområdenas, Helsingfors stads och HUS-sammanslutningens egenkontollåtgärder vad gäller säkerställandet av att de maximala tidsfristerna iakttas, och styr dem att genom egenkontroll säkerställa att de maximala tidsfristerna för tillgång till icke-brådskande vård iakttas i enlighet med lagen. Om åtgärderna bedöms vara otillräckliga kan tillsynsmyndigheterna inleda en separat tillsyn.
Valvira övervakar på motsvarande sätt tillräckligheten för SHVS:s egenkontrollåtgärder för att säkerställa att de maximala tidsfristerna för tillgång till primärvård iakttas.
Myndighetstillsynen grundar sig på de uppföljningsdata som Institutet för hälsa och välfärd (THL) samlar in och publicerar.