Tobaksprodukter
Tobakslagen innehåller olika begränsningar för tillsatsämnen och egenskaper hos tobaksprodukter.
Med tobaksprodukter avses produkter som kan förbrukas och som helt eller delvis består av tobak. Tobaksprodukter kan indelas i rökfria tobaksprodukter och tobaksprodukter avsedda för rökning. Tobaksprodukter för rökning är bland annat cigaretter, rulltobak och cigarrer. Rökfria tobaksprodukter är till exempel nässnus och tobak för användning i munnen (snus), som dock inte får säljas eller på annat sätt överlåtas eller förmedlas i Finland. Beroende på deras egenskaper kan upphettade tobaksprodukter vara rökfria eller tobaksprodukter avsedda för rökning.
Krav som gäller tobaksprodukter
Det är förbjudet att detaljhandla med och på annat sätt överlåta följande:
- tobaksprodukter med tillsatser som syftar till att ge intrycket att produkterna innebär hälsofördelar eller mindre hälsorisker än andra tobaksprodukter,
- tobaksprodukter med stimulerande ämnen eller andra tillsatser som syftar till att ge intryck av energi och vitalitet,
- tobaksprodukter med tillsatser som färgar utsläpp,
- tobaksprodukter vars tillsatser har CMR-egenskaper (cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska) i obrännbar form
- tobaksprodukter som innehåller tillsatser i sådana mängder att de på ett betydande eller mätbart sätt ökar tobaksproduktens toxiska eller beroendeframkallande effekter eller CMR-egenskaper under användningsfasen.
- Tobaksprodukter för rökning med tillsatser som underlättar upptag av nikotin eller inhalering av rök får inte säljas eller på annat sätt överlåtas till konsumenten.
Dessutom är det förbjudet att sälja eller på annat sätt överlåta cigaretter, rulltobak och upphettad tobaksproduct till konsumenter,
- där tobaken har karakteristisk doft eller smak
- där någon del innehåller smakämnen så att produktens doft, smak eller rökstyrka kan ändras
- vars filter, papper eller patron innehåller tobak eller nikotin
Med ingredienser avses tobak, tillsatsämnen samt andra ämnen eller komponenter som finns i den slutliga tobaksprodukten eller motsvarande produkt, inklusive papper, filter, bläck, patroner och lim. Med tillsatsämne avses ett annat ämne än tobak som tillsatts en tobaksprodukt eller dess detaljhandelsförpackning eller försäljningsförpackning.
Om en cigarett eller rulltobak innehåller en tillsats som ingår i den av Europeiska kommissionen godkända förteckningen över huvudtillsatser, ska tillverkaren eller importören undersöka varje tillsats för att se
- om tillsatsen främjar toxiciteten eller beroendet av produkten i fråga och om den på ett betydande eller mätbart sätt ökar toxiciteten eller beroendet av produkten i fråga
- om tillsatsen ger en karakteristisk doft eller smak
- om tillsatsen främjar tillsatsen inandningen av rök eller absorptionen av nikotin i lungorna
- i vilken utsträckning tillsatsen leder till att CMR-egenskaper (cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska) bildas och om tillsatsen på ett betydande eller mätbart sätt ökar CMR-egenskaperna hos produkten i fråga.
Undersökningar av de viktigaste tillsatsämnena bör ta hänsyn till den avsedda användningen av produkten och särskilt undersöka de utsläpp som orsakas av förbränningsprocessen för dessa tillsatser. Dessutom måste man granska samverkan mellan den berörda tillsatsen och de övriga ingredienserna i produkten.
Med utsläpp avses ämnen som frigörs när tobaksprodukten används på avsett sätt. För närvarande finns det fastställda gränsvärden för utsläpp endast i fråga om tjära, nikotin och kolmonoxid som frigörs från cigaretter. Maximivärdet grundar sig på EU:s lagstiftning och de är desamma i alla medlemsstater.
Det maximala utsläppet per cigarett är
- tjära 10 mg
- nikotin 1 mg
- kolmonoxid 10 mg
Mängden tjära, nikotin och kolmonoxid som uppstår vid rökning av cigaretten ska mätas och mätningsanteckningarnas riktighet bestämmas innan produkten kan överlåtas till minutförsäljning. För övriga utsläpp har man tills vidare inte fastställt några maximigränser för cigaretter och andra tobaksprodukter, men Valvira ska ändå informeras om de övriga utsläppsmängder som avses i tobakslagen, om de är tillgängliga.
Cigarettens förbränningsegenskaper ska uppfylla tillräckliga brandsäkerhetskrav för självsläckning. Brandegenskaperna ska testas och påvisas vara lagenliga innan produkten överlåts till detaljhandeln.
Enligt social- och hälsovårdsministeriets förordning ska cigaretternas förbränningsegenskaper testas och påvisas i enlighet med de europeiska standarderna EN 16156:2010 “Cigaretter – Uppskattning av benägenheten att orsaka antändning – Säkerhetskrav” och EN ISO 12863:2010 “Testmetod för att uppskatta cigaretters benägenhet att orsaka antändning”.
En cigarett uppfyller brandsäkerhetskraven för självsläckning om högst 25 procent av det parti cigarettmärken som testas på en gång brinner hela sin längd när testunderlaget består av tio skikt filterpapper enligt standarden.