I kommunerna känner småbarnspedagogikens personal till sin anmälningsskyldighet, men tröskeln för att göra en anmälan är hög

Med hjälp av enkäter undersökte Valvira hur personalens anmälningsskyldighet enligt lagen om småbarnspedagogik genomförs i kommunerna. Enligt resultaten är anvisningarna och förfaringssätten för anmälningar i huvudsak i sin ordning, men personalens erfarenheter präglades av osäkerhet kring praxis för anmälan samt rädsla för negativa konsekvenser av att göra en anmälan.

Den tvådelade enkät som genomfördes av Valvira gällde granskningsperioden 1.8.2024–31.5.2025. Ledande tjänsteinnehavare med ansvar för småbarnspedagogiken i kommunerna svarade på den första delen av enkäten. Dessutom valdes tio kommuner ut genom ett slumpmässigt urval, och i dessa kommuner besvarade småbarnspedagogikens personal en separat enkät riktad till personalen. Med anmälningsskyldighet avses att arbetstagare inom småbarnspedagogiken är skyldiga att meddela den person som är ansvarig för verksamheten om observationer av missförhållanden eller risker för missförhållanden i genomförandet av ett barns småbarnspedagogik.

Anvisningar för och introduktion till anmälan är i sin ordning i kommunerna

I nästan alla kommuner som svarade på enkäten har man utarbetat anvisningar om hur missförhållanden ska anmälas och hur man ska reagera på dem på det sätt som förutsätts i lagen. Av de ledande tjänsteinnehavarna svarade 91 procent att anvisningar om hur en anmälan ska göras finns tillgängliga på småbarnspedagogikens verksamhetsställe. I de flesta kommuner har personalen också fått introduktion till anmälningsförfaranden.

Dessutom uppgav de flesta av de svarande att nödvändiga åtgärder inleds snabbt utifrån anmälningarna, och att man har kunnat ingripa effektivt i missförhållanden. Av kommunerna svarade 95 procent på enkäten, och därmed ger resultaten en omfattande bild av situationen.

Under granskningsperioden gjordes flest anmälningar om personaldimensioneringen och bemötandet av barnet.

I personalens svar framträdde osäkerhet och rädsla för att göra en anmälan

Personalenkäten besvarades av 871 anställda inom småbarnspedagogiken från olika yrkesgrupper. Även om de flesta svarande kände till anmälningsskyldigheten, hade endast 20 procent av de svarande gjort anmälningar. De vanligaste orsakerna till att inte göra en anmälan var brådska, rädsla för negativa konsekvenser eller chefens reaktion samt upplevelsen av att en anmälan inte har någon effekt.

Lite mer än hälften av de svarande uppgav att anvisningar för att göra anmälan inte finns tillgängliga på arbetsplatsen. En del beskrev också osäkerhet kring hur och när anmälan bör göras. Utifrån resultaten skiljer sig personalens upplevelser av tillgängligheten för anvisningar delvis från uppfattningen för småbarnspedagogikens ledning.

Det finns fortfarande utvecklingsbehov i verksamhetskulturen

Personalens anmälningsskyldighet är en viktig del av tillsynen över småbarnspedagogiken, och man ska inte vara rädd för att göra en anmälan. Arbetstagarnas erfarenheter visar dock att anmälningspraxis och verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken fortfarande behöver utvecklas, så att anmälan av missförhållanden blir en etablerad del av personalens arbete.

Den som har gjort en anmälan får inte drabbas av negativa konsekvenser. Anordnaren och producenten av småbarnspedagogik ska också informera sin personal om anmälningsskyldigheten samt utarbeta skriftliga anvisningar för genomförandet av den. Anvisningarna ska vara offentligt tillgängliga.

Mer information

överinspektör Hanna-Leena Sippola, 0295 209 350

Läs mer

Läs mer om anmälningsskyldigheten för småbarnspedagogikens personal på Finlex

Läs mer om tillsynen över småbarnspedagogiken