Kan klient- och patientsäkerheten uppnås utan fungerande kommunikation?

Världshälsoorganisationen WHO har utlyst 17 september till internationell patientsäkerhetsdag. I Finland firas dagen som klient- och patientsäkerhetsdagen, dagens evenemang samordnas av Klient- och patientsäkerhetscentret. Huvudtemat för årets klient- och patientsäkerhetsdag är delaktighet.

Den som använder social- och hälsovårdstjänster har rätt att få nödvändiga tjänster enligt sin vård- och klientplan. Säkerheten av dessa tjänster är viktig, ofta rentav livsviktig. Kvaliteten och säkerheten av social- och hälsovårdstjänsterna säkerställs genom egenkontroll. Egenkontroll innebär att man på förhand bedömer eventuella risk- och farosituationer i verksamheten och överväger lösningar för att förebygga och undvika dessa situationer. Dessutom ska man utreda och lära av dem. Det viktigaste är att tjänsterna utförs av yrkesutbildade personer med den kompetens som krävs för uppgiften.

Emellertid är det mänskligt att fela, och trots all förutseende egenkontroll händer det ibland att vården eller servicen av klienten eller patienten inte genomförs på ett lämpligt och säkert sätt. Detta kan orsaka olägenheter, besvär och obehag för klienten eller patienten. Ibland kan ett fel i genomförandet av tjänsten eller vården också orsaka en allvarlig farosituation för klient- och patientsäkerheten.

Vad kan jag göra som kund eller patient för att garantera säkerheten?

En medborgare som använder social- och hälsovårdstjänster har rätt att få information om de olika alternativ genom vilka hans eller hennes socialservice eller vård av sjukdom ordnas. Den som använder tjänsterna behöver inte vara yrkesperson inom social- och hälsovården för att försäkra sig om att vården eller tjänsterna genomförs på ett säkert sätt. Yrkespersoner använder ofta ord, termer och uttryck som inte är ett allmänt språk, även om de inte märker det. Då kan man be dem att klargöra vad det handlar om.

Dessutom kan säkerheten av de tjänster som man själv eller en närstående använder bekräftas till exempel genom att fråga:

• Vilka läkemedel får jag nu och varför?
• Vem hanterar klient- eller patientuppgifter som registreras om mig?
• Hur kan jag kontrollera att familjearbetaren som kommer hem till mig är en yrkesperson och faktiskt den som arbetaren påstår sig vara?

När det gäller viktiga frågor i ditt liv finns det inga dumma frågor. Om något sysselsätter dina tankar, tveka inte att fråga!

”Tala med rösten jag hör, med ord som jag förstår”

Det finns stor visdom i refrängen till poplåten ovan. Vi som använder social- och hälsovårdstjänster är mycket olika. Allt fler av oss kommunicerar på ett annat sätt än på finska eller på ett talat språk överhuvudtaget. Några av oss kan ha problem med att tala eller höra, med att hantera eller minnas information. En del av oss använder en tolk för ett talat språk, ett teckenspråk eller för personer med funktionsnedsättning.

Att man tar hänsyn till olika sätt att kommunicera inom social- och hälsovårdstjänsterna innebär inte att yrkespersoner bör behärska alla olika språk. Klientens och patientens delaktighet säkerställs genom att beakta olika sätten att kommunicera och behandla information. Möjligheten att kommunicera och ta upp en egen åsikt eller fråga ökar både delaktigheten och klient- och patientsäkerheten.

Kompetenta yrkesutbildade personer, egenkontroll samt delaktighet av klienter eller patienter tillsammans säkerställer och ökar säkerheten inom social- och hälsovårdstjänster.