En trygg vardag är grunden för gemenskapsboende
Gemenskapsboende blir snabbt en allt vanligare boendeform för äldre, då välfärdsområdena lättar upp sin servicestruktur genom att öka gemenskapsboende och minska serviceboende med heldygnsomsorg. En enkät som tillsynsmyndigheterna genomfört för välfärdsområdena visar dock att det fortfarande finns oklarheter gällande anordnandet av tjänster för gemenskapsboende. Då servicestrukturen lättas upp får inget avkall göras på klienternas säkerhet.
Våren 2025 kartlade Valvira och regionförvaltningsverken hur gemenskapsboende och anknytande hemvård ordnas och produceras inom välfärdsområdena och Helsingfors stad. Enkäten ingår i genomförandet av det riksomfattande tillsynsprogrammet för social- och hälsovården för innevarande år. Baserat på svar från enkäten ökar gemenskapsboende kraftigt: 90 procent av välfärdsområdena uppgav att de redan har ökat eller avser öka tjänsten under 2025. Samtidigt vill man minska serviceboende med heldygnsomsorg. Gemenskapsboende är ett bra och tryggt boendealternativ för en äldre person, när det motsvarar hans eller hennes servicebehov.
När välfärdsområdena övergår från serviceboende med heldygnsomsorg till lättare boendeformer är det av största vikt att klienternas servicebehov och klientsäkerheten beaktas i förändringen. Klienterna har rätt till högkvalitativa och säkra tjänster. Övergången till lättare tjänster får inte baseras på ekonomiska faktorer, utan på kundorientering och en bedömning av klienternas servicebehov.
Begränsande åtgärder är inte en del av gemenskapsboende
Av svaren på enkäten framgick att begränsande åtgärder används inom gemenskapsboende, exempelvis att låsa ytterdörrar för att förhindra att minnessjuka personer går vilse, höjning av sängkanter och användning av grenbälte i rullstol. Begränsande åtgärder ska inte användas i gemenskapsboende, vars syfte är att klienten ska kunna bo självständigt i sin egen bostad.
Om en klient inte kan röra sig självständigt utanför enheten utan risk för att gå vilse eller om sängkanter används för att förhindra att klienten faller ur sängen, uppstår frågan huruvida klienten får korrekt tjänster. Vid planeringen av tjänster ska man säkerställa att klienten vid behov kan tillkalla hjälp, till exempel med hjälp av en trygghetstelefon eller ett armband, och att klienten kan lämna enheten självständigt vid en nödsituation.
Målet är en trygg och fungerande vardag
På basis av svaren från välfärdsområdena råder det oklarhet om anordnandet av vård och omsorg i gemenskapsboenden. I enheter för gemenskapsboende finns det inte personal på plats dygnet runt, utan klienterna får de tjänster de behöver från hemvården eller som stödtjänster. Hemvård med heldygnsomsorg motsvarar dock inte serviceboende med heldygnsomsorg.
Ändringar av klientens servicebehov ska följas upp regelbundet. Om klientens funktionsförmåga försämras och han eller hon därmed inte längre klarar sig i ett gemenskapsboende, ska för honom eller henne fattas ett beslut om serviceboende med heldygnsomsorg, och klientens serviceplan uppdateras enligt detta.
En väsentlig del av gemenskapsboende är verksamhet som stöder socialt umgänge för klienterna, och för detta ansvarar välfärdsområdet i egenskap av anordnare. Verksamheten ska vara regelbunden, planmässig och målinriktad, och innehållet i den ska planeras tillsammans med klienterna utgående från deras behov. Målet är att verksamheten även stöder upprätthållandet av klienternas sociala relationer. Enligt enkäten genomförs detta inte i dag inom alla välfärdsområden .
Temat för De gamlas vecka i år “Lycka växer i gemenskap” påminner om att gemenskap i bästa fall berikar vardagen. Detta kan dock förverkligas endast om tjänsterna de facto motsvarar de äldres behov. Äldre personer ska kunna bo i gemenskapsboende på ett sätt som är säkert och som upprätthåller livskvaliteten – utan att de behöver vara rädda för att bli utan hjälp, då hjälp behövs.
Läs mer
Läs mer om självbestämmanderätt inom socialvården