Fjärrdiagnostik kräver kunskap och erfarenhet av läkaren

Valpuri Taulasalo och Reijo Jormanainen 17.9.2024

Att svara på den ökande efterfrågan på tjänster med oförändrade eller snarare minskande resurser är en svår ekvation att lösa. Digitaliseringen har betraktats som en lösning på denna ekvation inom olika livsområden. Inom hälso- och sjukvården innebär detta exempelvis distanskonsultationer via en dator eller en smarttelefon, där vården ges eller diagnosen ställs av en läkare utifrån realtidsvideo och information och dokument som överförs via en chattapplikation.

Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte den 14 maj 2024 en arbetsgrupp som ska utreda hur digitaliseringen och informationshanteringen inom social- och hälsovården kan utvecklas på lång sikt. Arbetsgruppen har till uppgift att kartlägga potentialen för digitaliseringen inom social- och hälsovården på lång sikt och vilka ändringar som behöver göras för att uppnå den. Distansmottagningsverksamheten är dock redan en del av hälso- och sjukvårdstjänsterna.

Utöver medicinsk kompetens kräver patientsäkerheten inom distanstjänsterna även annan kompetens

Distanstjänsterna medför begränsningar för den kliniska undersökningen av patienten och även för mötet och interaktionen med patienten. Den läkare som ansvarar för vården bör förstå när distanstjänster är lämpliga och när de inte är det. Läkaren bör möta patienten ansikte mot ansikte om bedömningen av vårdbehovet och diagnosen kräver en fysisk undersökning av patienten, om man överväger en begränsning av patientens självbestämmanderätt, eller om det av någon annan orsak behövs en mer djupgående personlig interaktion än vad en distansförbindelse kan erbjuda. Ofta lämpar sig distanstjänster bättre för att följa upp symtom eller en sjukdom hos en patient som man redan känner till, snarare än för diagnos eller ett första besök. Distanstjänster är också ett användbart verktyg för att konsultera en läkare, men även i detta fall bör både den som konsulterar och den som konsulteras förstå begränsningarna med distanstjänster.

Om en läkare anser att en distanstjänst är lämplig för vården av en patient, bör han eller hon beakta att det fysiska avståndet mellan läkaren och patienten innebär att alla medel för klinisk undersökning inte är tillgängliga. När läkaren intervjuar patienten bör han eller hon på basis av sin utbildning och erfarenhet kunna ställa rätt frågor för att utreda vilken typ av undersökning och vård patienten behöver. Även begränsningarna för de förbindelser som används eller den applikation som valts kan försvåra undersökningen eller tolkningen av resultaten.

Patientsäkerheten ska genomföras även i distanstjänsterna

För hälso- och sjukvårdens distanstjänster gäller samma krav på hela verksamheten och även på diagnostiken som för närtjänster. Patienten har rätt till den hälso- och sjukvård av god kvalitet som hans eller hennes hälsotillstånd förutsätter. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården svarar för att han eller hon har tillgång till den information och de undersökningsresultat som behövs för att fatta beslut som gäller patienten. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska vid tillhandahållandet av vård tillämpa allmänt godtagna och beprövade metoder. Patienter ska vårdas i samförstånd med dem själva, och de ska även få information om att de har rätt att neka till distanstjänster, varvid de ska ha möjlighet till ett personligt mottagningsbesök eller hänvisas till en annan vårdplats.

En legitimerad läkare beslutar om och ansvarar för den medicinska undersökningen, diagnosen och den anknytande vården av en patient, och en legitimerad tandläkare beslutar om och ansvarar för den odontologiska undersökningen, diagnosen och anknytande vården av en patient. Personer som utövar yrket med studeranderätt ska kunna handledas och övervakas, så att patientsäkerheten förverkligas i distanstjänster på samma sätt som i det övriga patientarbetet.

Vård som tillhandahålls genom distanstjänster får inte vara sämre än vård som tillhandahålls genom närtjänster, och de diagnostiska kriterierna ändras inte trots att tjänsten tillhandahålls på distans.

Läs mer om distanstjänster inom social- och hälsovården.

Valpuri Taulasalo och Reijo Jormanainen

Taulasalo är överläkare och Jormanainen är jurist