Ny lag förbättrar klienternas och patienternas rättsskydd

Lagen om patientombud och socialombud trädde i kraft i början av 2024. Patient- och socialombudsverksamhetens rötter finns dock i patientlagen från 1992 och klientlagen från 2001. Patient- och socialombuden har en viktig roll för genomförandet av klientens och patientens rättsskydd.

Centrala ändringar

Den viktigaste förändringen som lagen medför är att ansvaret för att ordna verksamheten helt och hållet överförs på den offentliga social- och hälsovården. För verksamheten ansvarar välfärdsområdena, HUS-sammanslutningen, Helsingfors stad och i vissa situationer även staten och Arbetshälsoinstitutet. Lagen innehåller även enhetliga bestämmelser om ombudens behörighetsvillkor. Tillräckligt med ombud bör förordnas så att deras tjänster ska vara tillgängliga enligt patienternas och klienternas behov. I fortsättningen dokumenterar även patient- och socialombuden de kontakter som har inkommit till dem på ett enhetligt sätt.

Den nya lagen innehåller dessutom bestämmelser om ansvariga personer för patient- och socialombudens verksamhet. De ansvariga personernas uppgift är bland annat att styra och samordna patient- och socialombudens verksamhet samt att följa upp utvecklingen för klienternas och patienternas rättigheter och ställning. Dessutom samarbetar de ansvariga personerna med myndigheterna och tjänsteproducenterna för att främja klientens och patientens rättigheter.

Oberoende och opartiskhet i centrum

Ett centralt mål för lagen som trädde i kraft i början av året är att förbättra oberoendet och opartiskheten i patient- och socialombudens verksamhet. Genomförandet av oberoende och opartiskhet kan granskas genom att ställa frågor om hur verksamhetens oberoende och opartiskhet tar sig ut sett från utsidan. Väcker verksamheten förtroende?

Verksamheten anordnas nu separat från de uppgifter som anknyter till anordnandet och produktionen av social- och hälsovården. Det är välfärdsområdenas ansvar att se till att de har tillräckliga resurser att sköta den verksamhet som tidigare sköttes av både den offentliga och privata social- och hälsovården.

Verksamheten anordnas nu på ett nytt sätt, och därför är det viktigt att välfärdsområdena kommunicerar omfattande och tydligt om förändringarna. De ska beakta att kommunikationen och tjänsterna även når personer som har specialbehov exempelvis på grund av språk, funktionshinder eller sjukdom. Det är också viktigt att förbereda sig inför den skyldighet att registrera de handlingar och uppgifter som uppstår i patient- och socialombudens verksamhet som träder i kraft senast i början av 2025.