Sverige föreslås att den internationella adoptionsverksamheten läggs ner i nuvarande form – Ingen direkt inverkan på Finland
Sverige har publicerat en nationell adoptionsutredning. Arbetsgruppen rekommenderar att den internationella adoptionsverksamheten upphör i sin nuvarande form. Det bedöms att det krävs minst helt nya strukturer för att verksamheten ska kunna fortsätta. Adoptionsnämnden anser att Sveriges utredning är betydande eftersom Sverige har varit ett av de största länderna som tar emot internationella adoptioner. Motsvarande utredningar har även gjorts i andra europeiska länder. Informationen som erhållits från dessa utredningar är även viktig för adoptionsverksamheten i Finland. Adoptionsnämnden drar inga direkta slutsatser utifrån resultaten från utredningarna i de andra länderna, men bekantar sig noggrant med den nya internationella informationen.
Beslutet om att genomföra en eventuell utredning i Finland fattas av Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) som styr adoptionsverksamheten. Adoptionsnämnden har konstaterat för SHM att adoptionsnämnden och de finländska adoptionsaktörer som är representerade i nämnden väldigt gärna stöder om man beslutar sig för att genomföra en nationell utredning. En nationell utredning kan också göra det lättare att identifiera utvecklingsbehov i adoptionssystemet. Flera europeiska länder har ansett det vara befogat att stärka övervakningsstrukturerna samt öka det direkta stöd som är tillgängligt för adopterade. Enligt adoptionsnämnden finns samma behov även i Finland.
Adoptionsnämnden betonar rätten till information samt rätten till stöd
De nationella utredningarna kan också väcka oro hos de adopterade och deras familjer. I Finland har alla parter i en adoption alltid rätt till psykosocialt stöd från adoptionsrådgivningen när en adoption väcker funderingar eller frågor. Adoptionsrådgivning tillhandahålls av välfärdsområdenas familjerättsliga enheter eller via Rädda Barnen rf. Personer som adopterats från utlandet behöver dessutom eftertjänster som fås via tjänsteleverantörer av internationell adoption när det gäller förfrågningar riktade till målländerna.
Adoptionsnämnden betonar att rätten till information för vuxna adopterade ska främjas i alla situationer.
“Enligt min mening vore det mycket önskvärt att en nationell utredning genomförs i Finland eftersom det finns många adopterade som har väldigt lite eller ingen information alls om sin egen bakgrund”, säger adoptionsnämndens ordförande Irene Pärssinen-Hentula.
Finland har dessutom en lång historia av adoption i hemlandet samt en period när Finland var det överlåtande landet i internationella adoptioner. Om en utredning om Finland genomförs borde även dessa perioder inkluderas.
“Man kan med låg tröskel kontakta adoptionsnämnden om misstankar om den egna adoptionens laglighet väcks. I dessa situationer samarbetar adoptionsnämnden med mållandets centrala adoptionsmyndighet samt med finländska adoptionstjänstorgan så att frågorna börjar utredas. Till skillnad från andra nordiska länder har vi hittills fått väldigt få sådana här anmälningar”, säger Irene Pärssinen-Hentula.
Finland har betydligt färre adopterade från utlandet än Sverige
Den första adoptionslagen som reglerar internationella adoptioner trädde i kraft 1985 när adoptionsnämnden grundades. Under åren 1985–2024 adopterades 5019 barn till Finland via finländska adoptionstjänstorgan. Cirka 60 000 internationella adoptioner genomfördes till Sverige.
Läs mer
Kontaktuppgifter till adoptionsrådgivningen och adoptionstjänstorganen
- På adoptionsnämndens webbplats finns kontaktuppgifter till adoptionsrådgivare per välfärdsområde
- Interpedia: internationell adoption
- Rädda Barnen rf:s internationella adoptionstjänst
- Helsingfors stads adoptionsenhet
Mer information
Irene Pärssinen-Hentula, chef, adoptionsnämndens ordförande, 0295 209 247