Gemenskapsboende för personer med funktionsnedsättning är en växande serviceform – det finns fortfarande oklarheter kring anordnandet
Allt fler personer med funktionsnedsättning bor i en enhet för gemenskapsboende, där målet är att stödja en självständig vardag och erbjuda verksamhet som främjar socialt umgänge i en trygg miljö. För många personer med funktionsnedsättning är gemenskapsboende just detta – en möjlighet till ett eget vardagsliv i sitt eget hem. Resultaten från en enkät som genomfördes av Valvira och regionförvaltningsverken våren 2025 visar dock att det fortfarande förekommer oklarheter kring anordnandet av tjänsten inom välfärdsområdena, till exempel vad gäller begränsande åtgärder.
Gemenskapsboende för personer med funktionsnedsättning är en serviceform i tydlig ökning, eftersom omkring 30 procent av välfärdsområdena ökade tjänsten år 2024 och lika många har planerat att öka den även under innevarande år. För att gemenskapsboende verkligen ska kunna stödja ett självständigt liv, ska de grundläggande faktorerna vara i ordning. Det är särskilt viktigt att säkerställa att anordnandet av tjänsten är lagenligt och korrekt. Det är bra att stanna upp och fundera på om det verkliga syftet med gemenskapsboende uppfylls för varje klient.
I vårt blogginlägg som publicerades under de gamlas vecka behandlade vi gemenskapsboende för äldre, och de utmaningar som framkom i enkäten i samband med detta. Denna blogg kompletterar temat genom att granska anordnandet av gemenskapsboende ur perspektivet för personer med funktionsnedsättning.
Den snabbt ökande serviceformen ger upphov till olika tolkningar och praxis
Enligt svaren i enkäten tillhandahålls gemenskapsboende huvudsakligen av privata tjänsteproducenter. Tjänstepraxis varierar också. Särskilt följande oklarheter framkom kring anordnandet av tjänsten:
- variationer i praxis relaterade till personalens närvarotider
- olika dimensioneringar för tjänsterna
- användning av begränsande åtgärder i situationer där det inte är tillåtet enligt lag
- tillgänglighet, säkerhet och lämplighet för lokalerna
- syftet för och innehållet i verksamhet som främjar socialt umgänge.
I enheter för gemenskapsboende finns det inte personal på plats dygnet runt, utan klienterna får de tjänster de behöver som hemvård eller stödtjänster. I välfärdsområdets klientstyrning bör man därmed noggrant bedöma huruvida gemenskapsboende och den vård och hjälp som anordnas där motsvarar servicebehovet för personen med funktionsnedsättning, och huruvida det är en lämplig serviceform för honom eller henne.
Även om målet med gemenskapsboende är självständighet för klienten, används enligt enkätsvaren fortfarande begränsande åtgärder i enheterna för gemenskapsboende. Till exempel används olika institutionsliknande praxis för att begränsa tiderna för måltider, rökning samt låsning av ytterdörrarna. Begränsande åtgärder ska dock inte användas i gemenskapsboenden.
Begränsande åtgärder för personer med funktionsnedsättning kan endast användas i enheter för krävande multiprofessionellt stöd, och gemenskapsboenden är inte sådana.
Tillgänglighet och säkerhet för lokalerna och verksamhet som främjar socialt umgänge som en del av en högkvalitativ service
Gemenskapsboendets lokaler ska vara tillgängliga och trygga och de måste trygga klienternas rätt till privatliv. De gemensamma lokalerna ska också möjliggöra verksamhet som främjar socialt umgänge enligt klienternas behov och önskemål.
Enligt enkätsvaren uppfyller enheternas lokaler inte dessa krav helt och hållet, eftersom byggnaderna är gamla, delvis i dåligt skick och olämpliga för att genomföra gemenskapsboende. I vissa lägenheter saknas till exempel kök eller toalett. Sådana brister försämrar klienternas integritetsskydd och begränsar självständigheten. Välfärdsområdena har ansvar för att säkerställa att lokalerna motsvarar klienternas individuella servicebehov. Tillgänglighet, fungerande lokallösningar och en ändamålsenlig utrustningsnivå i lägenheten är förutsättningar för att gemenskapsboende verkligen ska stödja servicebehovet och ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning.
En del av gemenskapsboende är också verksamhet som stöder socialt umgänge, och för detta ansvarar välfärdsområdet i egenskap av anordnare. Enkätsvaren visade dock att det i praktiken fortfarande råder oklarhet om vad som avses med verksamhet som främjar socialt umgänge, och huruvida det handlar om vardagssysslor och att göra saker tillsammans eller om målinriktat planerad verksamhet i enlighet med socialvårdslagen. I gemenskapsboendet ska klienten ha möjlighet till social växelverkan samt möjlighet att delta i meningsfulla aktiviteter som främjar välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga. Verksamheten ska vara regelbunden, planmässig och målinriktad, och innehållet i den ska planeras tillsammans med klienterna utgående från deras behov.
Planerad och kontinuerlig egenkontroll är avgörande
I enheter för gemenskapsboende är det, liksom inom andra boendetjänster, viktigt att genomföra planmässig och kontinuerlig egenkontroll för att säkerställa att förfaringssätten är lagenliga. Ansvarspersonen för verksamheten ska se till att de anvisningar som styr arbetet är tydliga och lagenliga, och att personalen är medveten om innehållet i anvisningarna. Det är också viktigt att genom egenkontroll säkerställa att verksamhetsprocesserna och -anvisningarna mellan de parter som tillhandahåller tjänsterna är tydliga, och att alla parter känner till dem.
Den 25 november 2025 ordnar Valvira och regionförvaltningsverken ett webbinarium om gemenskapsboende och anknytande hemvård. Webbinariet hålls på finska.
Läs mer