Sakkunnigmyndighet – uppföljning av adoptionsverksamheten
Adoptionsnämnden följer i egenskap av sakkunnigmyndighet utvecklingen av adoptionsverksamheten i Finland från flera olika synvinklar. Vid uppföljningen beaktas erfarenheterna och behoven i adoptionstjänsten för adopterade, biologiska föräldrar som överlåter sina barn till adoption och adoptivfamiljer.
Uppföljningen av utvecklingen av adoptionsverksamheten ankommer på plenumet, som sammanträder fyra till fem gånger om året. Plenumet består av sektionernas alla ledamöter. Dessutom utses till plenumet ett behövligt antal ledamöter som företräder myndigheter och organisationer med anknytning till adoptionsnämndens verksamhetsområde samt andra ledamöter som utsetts till sektionen. I plenum är adoptions- och andra myndigheter och erfarenhetsexperter som i sitt arbete möter ärenden relaterade till adoptivfamiljer och adoptivbarn samt sakkunnigorganisationer för dem som önskar sig barn företrädda. Den mångsidiga sammansättningen främjar inhämtande av information inom ett brett område.
Plenumet följer upp adoptionsverksamhetens utveckling både programmatiskt och reaktivt och avger vid behov yttranden för att utveckla verksamheten. Under den innevarande nämndeperioden (2022– 2027) följer plenum i synnerhet utvecklingen av stödet efter adoptionen och strävar efter att främja användningen av vuxna adopterade experter i utvecklandet av adoptionsverksamheten i Finland.
Som en del av nätverket av centralmyndigheter för Haagkonventionen om internationella adoptioner följer och övervakar adoptionsnämnden också utvecklingen av den internationella adoptionsverksamheten. Adoptionsnämnden främjar behandlingen av rekommendationer som getts till adoptionsmedlemsländerna i Haagkonventionen och diskussionen om dem i Finland.
Dessutom producerar adoptionsnämnden information och strävar efter att vara tillgänglig för diskussioner i anslutning till adoption. Till nämndens grundläggande uppgifter hör att tillhandahålla information om det finländska adoptionssystemet, principerna för adoptionsverksamheten och lagstiftningen. Nämnden ger handledning i adoptionsprocesser för personer under 18 år och hänvisar vid behov till rätt myndighet. Varje år tar nämnden emot cirka 500 frågor om adoptioner.
Barnets bästa vid adoption
I adoptionsbeslut som gäller minderåriga barn har barnets rättigheter företräde. Finlands adoptionslag, Haagkonventionen om internationella adoptioner och FN:s konvention om barnets rättigheter förpliktar myndigheterna att i första hand beakta barnets bästa i adoptionsbesluten. Barnets situation ska utredas och dokumenteras noggrant om adoption bedöms som ett alternativ.
När de behöriga myndigheterna fattar adoptionsbeslut ska de försäkra sig om att barnet är fritt för adoption och se till att det adopterade barnet får en trygg, permanent familj. Förutsättningar för välbefinnande och balanserad utveckling ska tryggas för barnet. När det gäller en enskild adoption ska det dessutom innan adoptionen fastställs säkerställas att barnets tillträde till den föreslagna familjen är förenligt med barnets bästa med beaktande även av barnets individuella behov.
Barnets bästa tillgodoses genom en adoptionsprocess som baserar sig på adoptionslagen och internationella fördrag. Det viktigaste är att adoptionerna genomförs genom godkännande och övervakning av de behöriga myndigheterna. Den som önskar adoptera ska ha ett giltigt adoptionstillstånd samt förberedande adoptionsrådgivning för adoptionsföräldraskap.
Vid internationella adoptioner omfattar barnets rättigheter en skyldighet att först utreda inhemska alternativ (subsidiaritetsprincipen). Om det inte finns något inhemskt alternativ kan adoption av ett barn utan familj övervägas till en annan stat. Iakttagandet av barnets bästa övervakas då av adoptionsmyndigheterna både i barnets ursprungsland och i adoptionssökandenas land.